Hej!
Efter sommaren kommer vi att lansera denna sidan igen och vårt mål är att använda denna blogg till att diskutera digitalisering i skolan samt ge tips på verktyg, appar och andra program som kan vara till nytta i undervisningen!
Vi ses efter sommaren!
Igår släpptes rapporten Digitaliseringen i skolan – dess påverkan på kvalitet, likvärdighet och resultat i undervisningen. Syftet med rapporten har varit att skapa en översikt av forskningsrön och andra resultat inom området. Översikten visar att användningen av digitala verktyg i undervisningen har gett effekter på elevernas resultat men att det endast finns ett fåtal studier där effekterna kunnat isoleras. Ökad motivation, ökat engagemang och ökat intresse för studierna hos eleverna anges som positiva effekter, vilket sannolikt kan leda till bättre studieresultat. Dock innebär en ökad användning av digitala verktyg fler utmaningar för lärarna när det kommer till att hantera klassrum och disciplin. Fler distraktioner, risk för ökat tempo och ökad stress för elever och lärare anges som negativa effekter. Slutsatsen är att digitala verktyg i sig ger ingen förändring, utan det är först när de används med en genomtänkt pedagogik som man får positiva resultat. Digitala verktyg kan göra nya pedagogiska arbetssätt möjliga men detta ställer i sin tur krav på organisation, resurser och kompetens, därav blir IT-användningen i skolan alltmer en ledningsfråga. Forskning visar att om skolledare är tydliga och aktiva i integrationsprocessen har genomförandet bättre förutsättningar att lyckas.
Hela rapporten kan du läsa HÄR!
Skolverket lämnade den 27 april ett förslag på en strategi för skolans digitalisering till regeringen som gäller för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och skolväsendet för vuxna. Strategin innehåller förslag som syftar till att alla elever och all personal ska kunna utveckla sin digitala kompetens. Det viktigaste skälet till att satsa på digitalisering i skolan är att förbereda eleverna för ett alltmer digitaliserat samhälle och Skolverkets vision är att de digitala verktygen och resurserna ska bidra till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras. För att detta ska bli verklighet krävs det att rektorer och lärare får kompetensutveckling samt att det finns tillgång till datorer eller surfplattor på skolan. Genom de insatser som föreslås i strategin hoppas man kunna nå ovan nämnda vision år 2022 (strategin kommer att gälla 20172022 om regeringen fattar beslut om den).
Läs hela IT-strategin HÄR!
Igår gjorde jag min första livesändning i Periscope när jag pratade om podcasting i klass NA1AD på Ehrensvärdska gymnasiet. Det var intressant och lite spännande måste jag medge och kul! Med tanke på att det var första gången jag live-sände så gick det rätt bra och min tanke och förhoppning är att jag ska göra fler live-sändningar. Dessa filmer kommer också att sparas så att eleverna och lärarna kan kolla på filmerna i efterhand. Här nedan är flimen och den är i oredigerad form. Periscope diskuteras flitigt i olika sociala medier om hur verktyget används i negativa situationer och jag vill visa att det finns positiva funktioner också. Jag valde att endast visa mig själv eftersom annars måste jag be eleverna om lov att få filma dem. Är eleverna över 18år så bestämmer de själva annars måste man ha vårdnadshavares tillstånd för att få filma dem. Jag tycker man ska vara restriktiv med att filma sina elever och väga för- och nackdelar inför varje situation samt fundera på vilket syfte man har med projektet och till vilka riktar man sig mot. I sådana sammanhang som jag filmade igår så tror jag att periscope kan vara till stor nytta. En av fördelar är att man som elev kan följa genomgången hemifrån om man skulle vara sjuk. Det öppnar för nya möjligheter och jag tycker det skulle vara kul om vi kunde få till ett projekt med webb-tv tillsammans med lärare och elever och visa på ännu fler möjligheter med verktyget.
Sara Bruun och Patricia Diaz är två andra lärare som har använt periscope i undervisningen och klickar ni på länkarna så kan ni läsa vad de skriver om Periscope.
Sara Bruun
Patricia Diaz
Sara Bruun diskuterade appen tillsammans med sina elever och ville få feedback från eleverna vad de anser om appen, Resultatet från utvärderingen ser diu nedan via länkarna.
Vilka fördelar respektive nackdelar kan ni se med appen Periscope? – lektion 1
Vilka fördelar respektive nackedelar kan ni se med appen Periscope? – lektion 2
Hej!
Nu under våren så kommer det att hållas workshops i flera verktyg som finns i GAFE. Skolorna är uppdelade på fyra tillfällen:
Vi har lyssnat efter vilka verktyg som ni efterfrågat utbildning i och delat upp de verktygen i tre olika workshops för FI, EH och AFC, och fyra workshops för TÖ eftersom all personal inte får plats på tre workshops.
När det börjar närma sig ”ditt” utbildningstillfälle så kommer du att få ett mail med en länk till ett formulär där du ska välja vilken workshop du vill delta i. Workshopen har ett maxantal med platser så det gäller att skriva upp sig direkt om man vet vad man vill lära sig mer av.
Mvh Daniel
I onsdag och torsdags hölls mässan Framtidens Läromedel i Malmö. Jag var på plats för att lyssna till flera intressanta föreläsare och hoppades få med mig flera bra och intressanta tips på digitala verktyg hem, som lärarna på #KKGY * kan ha användning för i sin undervisning. Jag fick också rätt i min förhoppning och jag berättar mer om några digitala verktyg i senare inlägg.
Flera av de som föreläste på mässan har jag hört eller läst om tidigare och hade en rätt bra plan för vilka jag ville lyssna på. De starkaste korten på mässan var John Steinberg, Edward Jensinger, Håkan Fleischer, Helena Kvarnsell, Martin Tallvid, Sara Bruun och Johanna Karlén + flera andra föreläsare (de med fet stil hann jag lyssna på). Dessutom höll Patricia Diaz i en workshop som jag deltog i. Där kom alla intressanta tips på digitala verktyg som jag hade hoppats på.
Jag gillar och läser ofta Edward Jensingers blogg, där han tar upp och diskutera viktiga skolutvecklingsfrågor som t.ex. ”Varför digitaliserar vi och hur kan vi göra det bra?”. Just den frågan handlade hans föreläsning om under mässan och han ställde sig också frågan, ”Vad är viktigt i undervisningen för våra elever?”. Edward menade t.ex. att vi ska uppmuntra digitalisering inklusive informationskompetens och källkritik, det är ett måste, men vi ska göra det bra och klokt. Vi måste ge eleverna möjlighet att hantera all information och att det är varje lärares uppdrag. Han framhävde att vi ska fokusera på framgångsrika praktiker och använda oss av systematisk utveckling;
Håkan Fleischer och Helena Kvarnsell har skrivit boken, ”Digitalisering som lyfter skolan – teori möter praktik” och menar att ha digital kompetens som lärare är att känna till hur IT påverkar klassrummet och framförallt hur det påverkar kunskapsbildningen och inhämtningen hos eleverna. Man behöver ha ett vettigt förhållningssätt och inte kunna alla verktyg. De menar att om vi fördjupar kunskaper med hjälp av IT så eleverna får lite mer om IT på köpet. De förklarar detta med hjälp av fyra förhållningssätt:
Håkan och Helena sammanfattade digital kompetens så här:
En förmåga att använda IT på ett kreativt, utvecklande och kritiskt sätt, såväl för att fördjupa och bredda (inte minst ur ett kulturellt och socialt perspektiv) ämneskunskaper som för att förstå de villkor med vilka kunskapsbildning sker i datoriserade miljöer. Digital kompetens inrymmer såväl den praktiska användningen av specifika och relevanta verktyg som en generell förståelse för informationsteknikens möjligheter och begränsningar.
Mvh Daniel
*Karlskronas Kommunala GYmnasier
Vi är på gång med projektet Digitala coacher!
Vi lanserade projektet i slutet av januari och när ansökningstiden gick ut i början av mars så hade 48 elever sökt från de tre skolorna som ska delta i projektet. Det är en bra siffra med tanke på att det är första året vi kör projektet. Nu är planeringen av utbildningarna av våra digitala coacher i gång för fullt och vi hoppas kunna börja med utbildningarna i april/maj. Återkommer med mer information när vi närmar oss kick-off!
Skolverket fick den 9 juli 2015 i uppdrag av regeringen att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram som riktar sig till huvudmän och skolor (grund och gymnasieskolan och motsvarande skolformer). Syftet är att utveckla och stärka utbildningen för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för att utvecklas maximalt. Alla områden i skolan påverkas av digitaliseringen, därför kommer allt som sker inom ramen för de nationella skolutvecklingsprogrammen också att förhålla sig till digitala frågor. Skolverkets genomgång visar att det finns ett stort kompetensutvecklingsbehov inom digitaliseringsområdet på alla nivåer inom skolan, men särskilt viktigt är det att stärka rektorernas strategiska kompetens i digitala frågor.
Följande insatser är tillgängliga från hösten 2016
Vill du veta mer? Du hittar redovisningen i sin helhet här!
Idag, den 9 februari, är det Safer internet day – en dag för att uppmärksamma barns och ungas internetanvändning. Safer Internet Day är en årligen återkommande dag för att uppmärksamma barns och ungas internetanvändning. Den firas i över hundra länder runt om i världen. Temat för 2016 är ”Play your part for a better internet.” Safer Internet Day är ett initiativ av det europeiska nätverket Insafe där Statens medieråd och Bris ingår. Tillsammans representerar vi Sverige och driver ett Safer Internet Centre med finansiellt stöd från EU:s Connecting Europe Facility – för en säkrare användning av internet bland barn och unga.
Läs mer om Safer Internet day. 
I år sätter Statens medieråd ljuset på barnens viktigaste resurs: föräldrarna och så här säger de om valet av föräldrar som en resurs att fokusera på i år: ”Att vi väljer att fokusera på föräldrar är inte en slump. Våra forskningsrapporter visar att många föräldrar oroar sig för att deras barn ska råka ut för mobbning, hat eller ännu värre saker via internet. Samtidigt upplever en stor del av barnen att föräldrarna inte pratar med dem om deras vardag på nätet. Vi tror att orsaken till att det inte pratas hemma är att det saknas kunskap. Inte hos alla föräldrar, naturligtvis, men hos många. Om man inte riktigt vet hur barnens olika digitala forum fungerar, kan det vara svårt att ta upp samtal kring det på ett avspänt sätt. Nu hoppas vi att du och din organisation vill och kan vara med och sprida vårt nya kunskapspaket till föräldrar.”
Det här kan ni göra för att bidra till spridningen av informationen om en ”Safer Internet day” och hur man kan uppmärksamma barns och ungas internetanvändning:
Här är de tags som ni kan använda:
#playyourpart
#iplaymypart
#SID2016
#saferinternetday
Skriv gärna egna inlägg i era egna sociala medier och i andra kanaler.
Dela gärna inlägg som vi lägger upp.
Internet och internetanvändningen blir alltmer än självklar del av våra elevers vardag och skolgång enligt en studie från Stiftelsen i Sverige (IIS). Det är tredje året de genomför en sådan här studie över svenska skolelevers internetvanor. Själva grundtanken bakom denna studien är att ta reda på hur elever beskriver sin internetanvändning i vardagen och i skolan, vad internet används till och hur. Rapporten ”Eleverna och internet 2015” är en fördjupning av undersökningen ”Svenskarna och internet 2015” (som ges ut senare i höst) och baserar sig på den primärdatainsamling som gjordes under första halvåret 2015. Totalt intervjuades 3 200 personer varav 446 var i åldern 11-19 år.
Det resultatet som de fått fram genom visar att eleverna främst använder internet till att söka efter information till sina arbeten i skolan medan de privat till största delen använder internet för att kommunicera med kompisar och att lyssna på musik och kolla på filmklipp.
I rapporten anser iis.se också att skolan har en viktig roll att spela genom att göra användningen av internet som en medveten och integrerad del av skolarbetet. På så sätt skulle man få eleverna att känna sig både kunnig och mer delaktiga i informationssamhället. Det visas även i rapporten att lärarna använder de digitala verktygen främst i sin pedagogiska planering och i administrationen av undervisningen och mindre i undervisningen. De digitala verktygen används mer som ett komplement till andra resurser i undervisningen.
I rapporten anser eleverna att skolan inte diskuterar källkritik och säkerhet på internet i någon större utsträckning samt att de inte får någon ingående information om hur man hanterar informationen som finns på internet .
Slutsatser som iis.se ger är att skolan ska hjälpa eleverna att bli mer medvetna internetanvändare som vet hur man kritiskt granskar och värderar informationen som de möts av dagligen på internet. iis.se menar också att det är först i de senare skolåren som skolan lär eleverna att hantera de redskap och strategier som behövs för att kunna hålla sig kritisk till informationsflödet och att det är alltför sent. Internet används alltmer längre ner i åldrarna och att skolan därför bör föra diskussioner kring användandet redan i de tidigare åldrarna i skolan. De menar också att det är uppenbart att de yngre eleverna har för få redskap för att kunna vara kritisk till den motstridiga informationen de tar del av på internet. Rapporten visar att eleverna, precis som i förra årets rapport, utelämnas till att själva lära sig att hantera internet. Däremot är pedagogernas intryck av hur ett arbete med digitala verktyg tas emot av elever och föräldrar väldigt positiv och att pedagogerna anser sig blivit stärkta i sin yrkesroll genom att använda digitala verktyg.
Hela rapporten i pdf-format finns här: Eleverna och internet 2015
