Padlet som en plätt!

EmiliaJag undervisar i samhällskunskap och historia på af Chapmangymnasiet och använder Padlet en hel del på mina lektioner. Ett exempel är när eleverna ska brainstorma kring ett nystartat moment eller projekt. Ibland använder vi det vid grupparbeten och då får varje grupp dela med sig av sin planering för att klassen ska få en översiktsbild av vad varje grupp kommer ta upp och redovisa om. Jag har även använt Padlet som ”frågebord” där eleverna kan lägga upp frågor när de inte hänger med i undervisningen, kanske är det någon i klassen som vet svaret och då kan hen svara direkt. Jag skulle beskriva Padlet som en interaktiv anslagstavla och funkar till väldigt mycket. Man kan lägga upp klipp, bilder och text vilket gör att man kan variera användningsområdet i oändlighet. Min senaste Padlet är kopplad till Polenutbytet som börjar den 12:e april  och i den kan eleverna skriva vilka förväntningar de har på utbytet.

/Emilia Otterstam

polen

Jämförelse av anteckningsappar

skolappar.nu gör IKT-pedagogen Annelie Médoc en jämförelse mellan fyra olika appar som man kan använda för att göra anteckningar med, samtidigt som man tar upp ljud via inspelning. Hon gör bl.a. en jämförelse på layouten, möjligheten att mappa sina anteckningar, möjligheten till att pausa och att kunna göra flera inspelningar och på vilka sätt det går att exportera anteckningen. Annelie Médoc beskriver varenda en av dessa fyra appar mer ingående och sedan har Jens Ode sammanställt hennes jämförelse i en tabell som ni kan se nedan.

Jämförelsetabell

Tips: Padlet

Psykologi 1 på gymnasiet handlar mycket om att eleverna ska få kunskaper om olika psykologiska perspektiv och kunna använda olika psykologiska begrepp för att förstå sig själva och andra. Varje gång vi skulle börja på ett nytt perspektiv i kursen brukade jag låta eleverna göra en gemensam mindmap på tavlan över olika begrepp som förekommer inom området vi ska studera. Eleverna letade i böcker men framförallt på nätet och när de hittade ett begrepp gick de fram och skrev det på tavlan. Några elever brukar alltid vara lite oroliga över att skriva ner ett begrepp på tavlan som de inte vet innebörden av, men jag försäkrade dem om att jag för stunden inte va ute efter själva innebörden utan bara begreppet.

Tavla

När eleverna kände sig färdiga fotade jag av tavlan med telefonen och när vi hade arbetat oss igenom perspektivet och haft den tillhörande examination plockade jag fram bilden igen. Vi gick igenom innehållet och innebörden av varje begrepp som de hade skrivit några veckor tidigare. Anslagstavlor eller mindmaps är ett bra sätt att strukturera upp och förtydliga saker och med hjälp av digitala verktyg blir innehållet ännu mer intressant och antalet användningsområden ökar. Det finns många olika alternativ men jag har framförallt använt mig av Padlet. Padlet är en sajt som låter dig skapa en interaktiv anslagstavla där användarna kan fästa små ”lappar” som resten av klassen kan se direkt. Eleverna kan lägga till länkar, bilder, filmklipp, word-dokument m.m och det finns på 14 olika språk. Fördelen är att det används via webbläsaren vilket gör att man kan använda det på vilken device som helst utan någon app eller speciellt program. En annan sak jag gillar är att varje ”lapp” leder till ursprungskällan vilket gör att man både får en bra överblick över området men också möjligheten till fördjupad kunskap inom varje del.

PadletEleverna kan skapa egna Padlets för att strukturera upp sin planering av en uppgift eller när de tillsammans ska arbeta med att planera ett större projekt. Jag tycker det är en bra resurs med många olika användningsområden.  Padlet går att använda utan att registrera sig men vill man ha full kontroll över sin anslagstavla och vem som har tillgång till den och kan lägga dit ”lappar” måste man skapa ett konto, men det är gratis och väldigt enkelt att komma igång. Testa!

Vill du veta mer? Klicka på länkarna!

Testa Padlet – https://sv.padlet.com/

Exempel på en Padlet – http://sv.padlet.com/ateaskola/solnagymnasium

Hur man kan använda Padlet i undervisningen – http://www.skolprat.se/skolan/transformerad-lektion/

Språkutveckling med Padlet – http://www.ur.se/Produkter/181439-Tio-lektioner-i-sprakdidaktik-Sprakutveckling-med-Padlet

Xnote – virtuell geocaching

xnoteapp

Vi fick ett tips av en lärare att kolla upp appen Xnote där man kan göra trevliga digitala tipsrundor och det verkar vara en superkul app att använda tillsammans med eleverna. Xnote är en enklare variant av geocaching, där man kan skapa virtuella frågor och meddelande som eleverna sedan ska leta efter och försöka svara på.

Du kan också skapa skattjakter, tipsrundor eller rundturer med hjälp av länkade meddelanden. I dessa länkade turer kan du enkelt lägga in text, bild, video och externa länkar till t ex klassens blogg, en speciell webbsida eller varför inte ett formulär. Dessa funktioner gör appen mycket mer användbar än om du bara hade kunnat skicka enstaka bilder/meddelanden. (utdrag från skolappar.nu)

Mer information finns på:
– http://www.skolappar.nu/xnote/
– http://www.xnoteapp.com/sv/

Datainspektionen ger grönt ljus

Klart för Google Apps i skolan – Datainspektionen ger grönt ljus

Datainspektionen ger nu grönt ljus för Simrishamns kommun att använda Googles molntjänster i skolan. Beslutet öppnar för Google i fler kommuner som vill satsa på Googles skoltjänster.
Efter tidigare kritik får nu Simrishamns kommun grönt ljus från Datainspektionen för att använda Googles molntjänst Apps for Education i sina skolor. Tidigare har Datainspektionen riktat kritik mot det avtal som Google sluter med kommunerna för att inte uppfylla kraven i personuppgiftslagen. Läs hela artikeln här.Google-Apps-for-Education-1024x513

Creative Commons

Creative-Commons-Webb

Creative Commons är ett utmärkt verktyg för dig som vill dela med dig av det du skapar och för dig som vill kunna använda material som andra har skapat. Creative Commons uppmuntrar också människor att dela sitt kreativa arbete med andra. Stiftelsen för infrastruktur, .SE, har i samarbete med Creative Commons tagit fram nedanstående film och även denna illustration (se ovan), som hjälper dig att förstå licenserna och kombinationernas innebörd genom att du besvarar frågorna.

Kristina Alexandersson, chef för Internet i skolan (iis) bloggar för Stiftelsen för infrastruktur och har skrivit ett blogginlägg som på ett bra och pedagogiskt sätt förklarar vilka olika licenser det finns.
”Får jag publicera andras foton på min blogg?” Kristina är även ansvarig Webbstjärnanoch de har tagit fram denna infografik (se nedan) som också på ett enkelt sätt förklarar vad som är tillåtet.
Jag hittade en bild, som jag vill använda på min blogg

Enklare spridning av ditt verk!

Om du skapar någonting, till exempel en text, en bild eller ett musikstycke, har du i allmänhet upphovsrätt till det du skapat. Förutsättningen är att det som du skapat har ett visst mått av originalitet och självständighet så att det ”uppnår verkshöjd”, för att låna ett juridiskt uttryck.

Under den förutsättningen ger upphovsrätten dig som skapat verket ensamrätt att bestämma hur verket får användas, hur det får kopieras och spridas. Den som på något sätt vill använda eller sprida verket måste därför ha ditt tillstånd.

Huvuddragen i upphovsrätten är att verket ska skyddas och att annan spridning än din egen är ett undantag som hanteras från fall till fall. Men om du vill att verket ska spridas och att andra ska kunna bearbeta det och skapa egna verk utifrån det kan upphovsrätten, framför allt kravet på tillstånd, bli en bromskloss. Det är för att hantera detta som Creative Commons-licenserna (det finns flera stycken) har skapats.

En Creative Commons-licens är ett enkelt, standardiserat sätt för dig som upphovsman att tala om hur andra får utnyttja, bearbeta och sprida ditt verk, och att de inte behöver be om ditt tillstånd så länge de håller sig inom licensens villkor. Notera gärna att Creative Commons-systemet inte förändrar upphovsrätten på något sätt, tvärtom utgår licenserna från upphovsrätten.

Villkor för licenserna

Att använda Creative Commons-licenser är relativt enkelt. Det finns sex olika licenser som bygger på fyra villkor. När du licensierar ditt verk under Creative Commons behöver du börja med att välja på vilka villkor du vill sprida verket. De fyra villkoren är:

  1. Erkännande: Alla CC-licenser har villkoret Erkännande, vilket innebär att de som använder ditt verk måste ange att du är upphovsman och göra det på det sätt som du önskar. Erkännandet får inte ske på ett sådant sätt att det ser ut som att du stödjer den verksamhet som använder ditt verk.
  2. Icke kommersiell: Du låter andra kopiera och sprida ditt verk för alla icke kommersiella syften, det vill säga att ingen får ta betalt för verket.
  3. Inga bearbetningar: Du låter andra kopiera och sprida ditt verk, men bara i originalutförande. De som använder verket får inte förändra det.
  4. Dela lika (med samma villkor): Du låter andra bearbeta ditt verk och sprida det bearbetade verket vidare, men bara under förutsättning att de i sin tur licensierar sitt bearbetade verk under samma CC-licens som du har valt.

När du har bestämt vilka av dessa licensvillkor du vill tillämpa på ditt verk väljer du lämplig Creative Commons-licens.

Sex olika licenser

De sex olika Creative Commons licenserna innebär i korthet:

  1. Creative Commons Erkännande kan förkortas CC (by) med en länk till licenstexten Licensen CC (by).
    Licensen innebär: att du tillåter andra att kopiera, bearbeta, sprida och framföra ditt verk utan att fråga dig först så länge som de anger dig som upphovsman.
  2. Creative Commons Erkännande, icke kommersiell kan förkortas CC (by, nc) med en länk till licenstexten.
    Licensen innebär: att du tillåter andra använda, sprida och bearbeta ditt verk, men de måste ange att det är du som är skapare eller upphovsman och inte använda verket i kommersiella sammanhang.
  3. Creative Commons erkännande, inga bearbetningar kan förkortas CC (by, nd) med en länk till licenstexten.
    Licensen innebär: att du tillåter andra använda ditt verk, sprida och kopiera det utan att fråga dig först, men de måste ange att det är du som är skapare eller upphovsman med de får inte bearbeta verket.
  4. Creative Commons erkännande, ickekommersiell, inga bearbetningar kan förkortas CC (by, nc, nd) med en länk till licenstexten.
    Licensen innebär: att du tillåter andra använda ditt verk, sprida och kopiera det utan att fråga dig först, men de måste ange att det är du som är skapare eller upphovsman och inte använda verket i kommersiella sammanhang samt att de inte får bearbeta verket.
  5. Creative Commons erkännande, dela lika (på samma villkor) kan förkortas CC (by, sa) med en länk till licenstexten.
    Licensen innebär: att du tillåter andra använda ditt verk, sprida det, kopiera och bearbeta det utan att fråga dig om lov först men de måste ange att det är du som är skapare eller upphovsman. Om de bearbetar ditt verk och skapar ett nytt verk så måste de uppge att det är en bearbetning av ditt verk samt sprida det på samma villkor, under samma CC-licens.
  6. Creative Commons erkännande, ickekommersiell, dela lika (på samma villkor) kan förkortas CC (by, nc, sa) med en länk till licenstexten.
    Licensen innebär: att du tillåter andra använda ditt verk, sprida det, kopiera och bearbeta ditt verk utan att fråga dig om lov först men de måste ange att det är du som är skapare eller upphovsman. De får inte heller använda verket i kommersiella sammanhang och om de bearbetar ditt verk och skapar ett nytt verk så måste de berätta att det är en bearbetning av ditt verk samt sprida det på samma villkor, under samma CC-licens. (All information hämtad från www.iis.se)

TEDEd & Khan Academy

Salman Khan är grundaren till webbsidan Khan Academy som sprids snabbt världen över. Khan Academy är en webbsida med syfte att lära ut kunskaper gratis genom Youtube-klipp. Khan Academy erbjuder serier av noggranna och strukturerade pedagogiska filmer som erbjuder hela kursplaner i matematik och i andra ämnen. Salman Khan visar på möjligheterna och styrkorna i interaktiva övningar och uppmanar pedagoger att ibland frångå den traditionella klassrumsundervisningen till en mer interaktiv klassrumsundervisning som t.ex. ”Flippat klassrum”. Flippat klassrum kan ge eleverna videoföreläsningar att titta på hemma för att sedan arbeta med ”läxorna” på lektionen där pedagogen kan hjälpa till. Nedan finns ett Youtube-klipp där Salman Khan berättar om hur och varför han skapade Khan Academy. Klippet finns på en webbsida som heter TedEd och där finns massor av andra bra klipp som man kan visa i undervisningen. På webbsidan TEDEd kan ni pedagoger själva skapa ett konto och lägga upp era filmer som andra pedagoger kan ta del av och använda i sin undervisning.

http://ed.ted.com/lessons/let-s-use-video-to-reinvent-education-salman-khan