Digital kompetens och digitala verktyg i förskolan

Digitala verktyg är ett av många pedagogiska verktyg, och det är viktigt att förskolan använder dem på ett medvetet sätt som gynnar barnens lärande. Här finns några förslag på hur du kan arbeta med digitala verktyg, tjänster och medier i förskolan.

Fyra aspekter av digital kompetens

Skolverket beskriver fyra aspekter av digital kompetens.

  • Att förstå digitaliseringens påverkan på samhället
  • Att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier
  • Att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt
  • Att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling

De fyra aspekterna löper genom skolsystemet från förskolan, genom grund- och gymnasieskolan till vuxenutbildningen, men har olika karaktär beroende på barnens, elevernas eller de vuxenstuderandes ålder och kunskaper. Ett barn i förskolan kan förstås inte förstå hur man förhåller sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt på samma sätt som en gymnasieelev kan, men man kan lägga grunden till en förståelse och ta tillvara barnens intresse.

De fyra aspekterna är inte helt åtskilda utan har många beröringspunkter och går in i varandra. Sammantaget ger de en bild av vad adekvat digital kompetens kan vara. Läs mer på Skolverkets sida:
https://www.skolverket.se/om-oss/organisation-och-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/digitalisering/forskolan

Taggar: , ,

Alla kan skapa – låt dig inspireras

Ett bra tips för er som använder en eller flera iPads i skolan. På följande länkar kan du se utökade möjligheter för dig som lärare att använda elevernas skaparglädje i alla ämnen.

Till Alla kan skapa hör en lärarguide som hjälper lärarna att utnyttja elevernas skaparglädje i alla årskurser genom roliga aktiviteter som fördjupar elevernas lärande. Den innehåller idéer till projekt i matematik, naturvetenskap, läs- och skrivkunnighet, historia, samhällskunskap och kodning.

De har även lagt in betygsskalor som hjälper dig att utvärdera elevernas arbete på varje område. Eleverna kan använda musik för att minnas en ekvation bättre, göra filmer som återskapar viktiga historiska händelser eller illustrera förändringar av arkitekturen i en stad genom teckningar.
De har även lagt in betygsskalor som hjälper dig att utvärdera elevernas arbete på varje område. Eleverna kan använda musik för att minnas en ekvation bättre, göra filmer som återskapar viktiga historiska händelser eller illustrera förändringar av arkitekturen i en stad genom teckningar.

Ladda ner lärarguiden: Alla kan skapa (Every One Can Create)

När du har läst den finns det många områden som du sedan kan jobba vidare med. Några exempel ser du nedan, du hittar dem och mycket mer på Itunes.

  • Everyone Can Create Video
  • Everyone Can Create Music
  • Everyone Can Create Photo
  • Everyone Can Create Drawing


Taggar: , , , , , ,

Kostnadsfria kurser som fortbildning i digital kompetens

Internetstiftelsen erbjuder just nu ett antal kurser som fortbildning i digital kompetens till alla pedagoger utan kostnad. Läs mer om utbudet här.

Det finns också möjlighet att kostnadsfritt boka in Kristina Alexanderson, ansvarig för Internetstiftelsens skolsatsning och Digitala lektioner som föreläsare. Kristina har under lång tid arbetat med frågor som rör digital undervisning, källkritik och upphovsrätt. Perfekt för skolor som vill få inspiration och fortbildning.
Läs mer.

Internetstiftelsen erbjuder också ett stort antal Digitala lektioner kostnadsfritt.

Taggar: , , , ,

Scratch Day

En workshop om programmering

Den 14 maj firas Scratch Day och Internetstiftelsen kör då några workshops som kan vara intressanta att följa.

Scratch Day sker i maj varje år och firar blockprogrammeringsspråket som används för att lära ut programmering till barn, bland annat i Internetstiftelsens Digitala lektioner. Tisdagen den 14 maj är det dags för Internetstiftelsens egen Scratch dag. Du kan följa den live på YouTube
via Goto 10:s Youtubekanal.

Mellan 13.30 och 15.00 ordnar de en praktisk workshop för högstadielärare i matematik eller teknik. Där får du lära dig hur du kan använda Scratch och Javaskript för att utveckla elevernas kunskaper i matematik och programmera tekniska system. Workshopen leds av Mikael Tylmad som skrivit flera böcker om programmering och utsetts till Årets pedagog i Webbstjärnan.

Klockan 15.30-17.30 följer ett spännande panelsamtal där Mikael Tylmad, Lisa Söderberg och Måns Jonasson diskuterar hur man ska komma igång med programmering i skolan och varför det tar tid i uppstarten.

Båda dessa evenemang sker hos Internetstiftelsen och Goto 10 på Hammarby kaj 10D i Stockholm. 
Om du vill delta på plats kan du göra anmälan här.

Taggar: , , ,

En digital vecka på Sunna

Patrik Abramsson arbetar som förstelärare i årskurs 6 på Sunnadalskolan där alla elever har tillgång till en egen Chromebook. Han berättar om vad som kan ske en vanlig vecka på skolan.

Vi använder oftast Google Classroom som “uppgiftscentral” för vad eleverna ska göra, oavsett om uppgiften är analog eller digital. I Classroom för aktuellt ämne finns sedan antingen en länk till uppgiften eller en instruktion på vad som ska göras. Det blir lätt för alla att hålla ordning och reda på sin skolvecka.

Svenska
Min kollega Maja, som undervisar i Svenska, testade sina elever i portalen Legilexi.
De fick genomföra ett webbaserat test på ca 60 – 80 minuter, som prövar av elevernas styrkor och svagheter inom kategorierna
AVKODNING – SPRÅKFÖRSTÅELSE – LÄSFÖRSTÅELSE – FOKUS NÄSTA STEG.
Det ger såklart inga exakta svar på vad eleverna kan men en god fingervisning.

Stöd av inläsningstjänsten (ILT)
De elever som får väldigt låga resultat i Legilexi har ofta stor nytta av inläsningstjänsten (ILT).
Där ger du som lärare dina elever tillgång att lyssna på läroböckerna. Elever kan med enkelhet logga in och lyssna från vilken enhet som helst t.ex i sina mobiler när de är hemma. Våra elever med annat modersmål har såklart ofta svårt med läs och språkförståelsen. Att då kunna ge dem möjligheten att lyssna till läromedel både på t.e.x arabiska och svenska samt läsa i den fysiska boken ger dem en rimlig chans att faktiskt kunna hänga med i undervisningen på ett språk de egentligen inte fullt ut behärskar.

Du hittar ILT bland verktygen i Google

Matematik
På Sunnadalskolan har vi Gleerups digitala läromedel under en prövotid.

Efter att jag och kollegan Inger arbetat igenom böckerna MatteBorgen A och B, får eleverna nu repetera de delar de vill/behöver bli bättre på. De flesta gör det digitalt i Matematikportalen. Fördelen med matematikportalen är att det alltid finns pedagogiska filmer som hjälper eleverna att förstå uppgiften när du som lärare inte hinner eller om eleverna vill träna hemma. Läromedlet bygger på individualisering och är helt adaptiv. När eleverna svarar på frågor inne i Supertränaren anpassas frågornas svårighetsgrad efter elevernas svar. Det betyder att om eleven besvarar frågorna rätt så ökar svårighetsgraden på uppgifterna och om eleven svarar fel så sänks svårighetsgraden och eleven får lättare frågor. Nackdelen är att det tar ett par lektioner innan läromedlet hittar rätt svårighetsgrad för varje elev.

Ett annat trevligt inslag är årets MatteMaraton som öppnade 1:e Maj. Just nu placerar vi oss på en stolt 6:e plats.

SO
Denna månad jobbar vi med de fem stora världsreligionerna.
Här har jag och min kollega Anders gjort det enkelt för oss och låter eleverna delvis jobba självständigt med de artiklar och frågor som finns i det digitala läromedlet. Eleverna skickar in svaren direkt i Gleerups digitala läromedel men även via Google Classroom. 

Samverkan mellan skola och näringsliv

Mostafa Hassan är lärare på spelprogrammet på Thörnströmska gymnaiset och har tillsammans med sina elever deltagit i ett projekt där de har utvecklat en app som hjälp för anställda inom kommunen.

För ett år sedan startades ett större samarbete mellan Karlskrona kommun och spelprogrammet på Törnströmska gymnasiet. Elever fick möjligheten att delta i ett riktigt projekt och utveckla en applikation som skulle användas på riktigt. Eleverna motiveras dels av tanken att det de producerar faktiskt kommer användas på riktigt men också att känna på hur det är att vara ett företag och ha kunder. Mats Hellman (verksamhetsutvecklare) kunde skapa ytterligare motivations-kickar genom att agera som kund, och låta eleverna presentera sina framsteg på ett professionellt sätt.

Med tanke på att förra årets projekt visade sig vara ett väldigt bra sätt att motivera elever samt prova tillämpa kommunens öppna data så startades ett nytt projekt detta år.

I år utvecklar eleverna en applikation som ska kunna effektivisera administrationsdelar i kommunhuset (Ruthensparre). Appen visar kommunhusets lokaler och möjliggör för användaren att tilldela lokalerna bl.a. medarbetare och inredning. Tanken är att applikationen ska kunna användas för att ta reda på vilka bohag som behöver köpas in samt ge en enklare överblick över var medarbetare sitter.

Eleverna använder sig av flera digitala verktyg i detta arbete, såväl verktyg för själva programmeringsdelen som verktyg för planering och kommunikation.

Google kalkylark används för utveckling och underhållning av produkten. För att efterlikna företag så mycket som möjligt använder vi en iterativ metod för systemutveckling som heter Scrum (läs mer om Scrum här: https://www.scrum.org/resources/what-is-scrum).

En komponent i Scrum handlar om att skriva upp all funktionalitet som produkten bör innehålla i rutor/kort (en funktionalitet per ruta) och sedan tilldela varje person en del rutor som ska implementeras inom en bestämd tid. Se en del av kalkylarket nedan:

Ett annat superbra verktyg vi använder oss av i både små- och stora projekt är draw.io. Verktyget kan användas för att skapa diagram och flödesscheman. Tanken med detta verktyg är att se till att alla i gruppen förstår hur flödet och strukturen i applikationen ska fungera innan kod produceras. Detta för att se till att tid inte slösas på att skriva kod som till slut ändå inte kommer komma till användning.

Prova verktyget på: https://www.draw.io/

Ruthensparre-appen som eleverna utvecklar förhåller sig till viss del av följande struktur (skapad i draw.io):

/Mostafa Hassan, lärare på Thörnströmska gymnasiet

Taggar: , , ,

Att arbeta med blogg

Anne Månsson från Holmsjö skolan bloggar tillsammans med sina elever. Hon ser många fördelar och möjligheter kring att utveckla olika förmågor hos eleverna kopplat till bloggandet.

Jag arbetar mycket med att synliggöra för elever och föräldrar vad vi arbetar med, varför vi gör det och hur det går. Vi arbetar hela tiden efter att få koll på vad vi gör och hur det kan utvecklas och bli bättre och att ett lärande hela tiden sker.

Bloggen är ett redskap för mig att nå ut till föräldrarna nu så länge barnen är så pass små. Vi har haft denna blogg sen ettan och de är stolta över att kunna visa sina föräldrar vad de gör i skolan. Ofta glömmer barnen vad de gjort under en skoldag och detta blir ett bra sätt att befästa kunskaperna på då föräldrarna kan ha ett naturligt samtal kring det som händer i skolan. Ett fönster ut ur mitt klassrum tycker både jag, mina föräldrar och eleverna är mycket trevligt.

Allt eftersom eleverna blir äldre kommer de kunna påverka mer och mer vad som ska skrivas på bloggen och de kommer också själva framöver kunna få skriva lite inlägg om vad de gjort. Att arbeta med veckans bloggreportrar eller liknande är uppskattat och något jag gjort med tidigare elevgrupper. Med min förra grupp bloggade vi även med BLT vilket blev en mycket kul och positiv sak även för Holmsjö skola som ju kom upp en hel del i media då. Eleverna lärde sig att de kan påverka på riktigt och vi fick in källkritik på ett naturligt sätt då det blev viktigt för det var på riktigt för eleverna.

När vi bloggar med eleverna eller när vi lägger ut saker på nätet använder vi oss av den arena som våra elever är vana vid och vi skapar oss en publik och en riktig mottagare. Vem vill skriva mail och lämna fältet “Till” tomt bara för att vi ska lära oss att skriva mail? Den lektionen är inte lika motiverande som att vi faktiskt skriver till en riktig mottagare.

/Anne Månsson, förstelärare inom IKT, Holmsjö skolan

Taggar: ,

Animerad film om samhällets påverkan

Mostafa Hassan jobbar som lärare på Thörnströmska gymnasiet och berättar hur han på ett lite annorlunda sätt har jobbat med sina elever kring demokrati, åsikter och värderingar.

I mitt klassrum försöker jag visa att demokratiska värderingar är viktiga. Det innebär inte att jag jämt går runt och pratar om demokrati, utan för mig handlar det om att inkludera vissa element i undervisningen som man kanske inte alltid tänker på, som till exempel att ge eleverna möjlighet att vara delaktiga i diskussioner där de kan få inflytande i sitt eget lärande samt lära sig att motivera sina åsikter. Ett annat exempel är att arbeta med grupparbeten då de får lära sig hur det fungerar att arbeta tillsammans med andra, att vi är bra på olika saker och att vi tillsammans kan uppnå saker som vi aldrig trodde var möjliga med den kunskap som vi själva besitter i dagsläget.

På vår skola (Törnströmska gymnasiet) arbetar personalen i fokusgrupper för att utveckla olika delar av verksamheten. Rektorn, i samråd med personal, identifierar behov och tillsätter en grupp därefter som ska ta fram förslag till förändring/utveckling för att utveckla verksamheten. När en musiklärare som är ansvarig för fokusgruppen om integration frågade om mina elever i animation 2 skulle kunna göra en kortfilm för att visualisera hur man kan påverkas av omgivningen tyckte jag att det var en fantastisk idé!

Projektet handlade om åsikter och värderingar, och hur vi formas utefter vår omgivning. Vi har alla varit barn, vi föddes inte med en massa värderingar. Vi formas av bl.a. föräldrar, vänner och samhället. Ibland kan det vara bra att reflektera över varför man tycker som man gör.

Jag ville att eleverna, i så stor utsträckning som möjligt, skulle komma på själva berättelsen själva, vilket krävdes flera iterationer/upprepning av idéutveckling eftersom att de fick vissa begränsningar för sina kortfilmer. Eleverna använde ett 3D-program (Blender 3D) för att modellera samt animera karaktärerna och ett redigeringsprogram (After Effects) för att sätta ihop och klippa i filmen.

Klassen delades in i två grupper med sex elever i varje grupp, där varje gruppmedlem hade olika ansvarsområden. För att tydliggöra dessa och underlätta arbetsprocessen rekommenderade jag dem att använda applikationen Trello, som fungerar utmärkt för just detta ändamål. Se exempel nedan:

Trello skapar stora förutsättningar för eleverna att dela upp arbetet samt att göra det tydligt för sig själva och varandra hur mycket de gjort och vilket som är kvar. Det gör det dessutom enklare i planeringsprocessen. Trello har många fler funktioner som exempelvis möjligheten att kommentera, delge uppgifter till medlemmar, och etikettera uppgifterna. Läraren kan bjudas in till Trello-tavlan och genom det få en bra översikt över hur det går för eleverna.

Eleverna gillade att arbeta med projektet och hade gärna fortsatt arbeta med det. Flera uttryckte att uppgiften var meningsfull på grund av att det inte bara var en uppgift för att lära sig animationstekniker, utan innehöll något djupare och att lärandet av animationsteknikerna kom på köpet.

Se elevernas animationer här:

Elevernas egna beskrivning av film 1:

“Animationen visar att alla föds lika, och följer två motsatta familjer som uppfostrar ett barn vars åsikter och olikheter växer fram över tid och bokstavligt talat, formar dem…”

Klicka här för att se hela filmen.







Beskrivning av film 2:

Robotar som konstrueras i samma fabrik och erhåller olika egenskaper och förmågor får olika arbetsuppgifter när de väl är redo att börja arbeta. Vissa favoriseras på grund av vilka egenskaper de besitter, men hur ser robotarnas insida ut?

Klicka här för att se hela filmen.

/Mostafa Hassan, lärare Thörnströmska gymnasiet

Taggar: , , ,

Fokus på pedagogen och miljön

Johan Öberg arbetar som förskollärare 60% på Verkö förskola och IKT-pedagog 40% för Spandelstorps förskolor. Här berättar han om sitt uppdrag som IKT-pedagog och vikten av att ha fokus på pedagogerna och lärmiljön.

Då jag inte har några administrativa delar i mitt uppdrag, såsom lösenordsbyten, inköp eller liknande så kan jag helt fokusera på pedagogen och verksamheten/miljön.

Mitt uppdrag som IKT-pedagog går främst ut på lära, handleda och inspirera pedagogerna att jobba med IKT i förskolan på ett enkelt, pedagogiskt och roligt sätt.

Jag är ofta ute i verksamheterna och hjälper till att hitta lösningar på hur man kan komplettera lärmiljöerna med digitala verktyg. Många pedagoger tycker att det är svårt att arbeta med digitala verktyg. Mitt jobb blir då att visa på enkelheten och absolut inte glömma bort det analoga, som många är rädda för.

Exempel:
Analog programmering: Hitta programmering i vardagssituationer som t.ex. att ta på sig sina ytterkläder, sätta upp “programmeringskort” som visar vilken ordning man bör klä på sig, diskutera med barnen – vad händer om jag ta på mig skorna före overallen, kan jag ta på mig vantarna först o.s.v.

Digital programmering: På förskolan som jag jobbar på har vi gjort en egen matta med alfabetet. Där får barnen träna på framförallt turtagning och språk. De programmera Bee-bot till olika bokstäver, ljuda och till slut bilda ord.

Barnen växer upp i en digital värld, vi måste vara där och guidad dem så gott vi kan och se digitala verktyg som en tillgång på olika sätt. Men vi behöver också hjälpa dem att hantera verktygen på ett lämpligt sätt, därför är det jätteviktigt att vi jobbar mycket källkritik och nätetik redan i förskolan.

Det är svårt att förstå som liten att allt man ser inte är sant!

/Johan Öberg, förskollärare och IKT-pedagog.

Taggar: ,

Våra digitala lärresurser

Nu har vi skapat en sida där vi har samlat alla digitala tjänster, läromedel och verktyg som vi har ett centralt avtal med i Kunskapsförvaltningen. Här kan du se vilka årskurser som har tillgång till de olika tjänsterna, hur du loggar in och var du hittar lathundar och mer info för att enkelt komma igång med ditt arbete.

Du hittar hela förteckningen här.

Taggar: ,
Top