Framtidens läromedel

I onsdag och torsdags hölls mässan Framtidens Läromedel i Malmö. Jag var på plats för att lyssna till flera intressanta föreläsare och hoppades få med mig flera bra och intressanta tips på digitala verktyg hem, som lärarna på #KKGY * kan ha användning för i sin undervisning. Jag fick också rätt i min förhoppning och jag berättar mer om några digitala verktyg i senare inlägg.

Flera av de som föreläste på mässan har jag hört eller läst om tidigare och hade en rätt bra plan för vilka jag ville lyssna på. De starkaste korten på mässan var John Steinberg, Edward Jensinger, Håkan Fleischer, Helena Kvarnsell, Martin Tallvid, Sara Bruun och Johanna Karlén + flera andra föreläsare (de med fet stil hann jag lyssna på). Dessutom höll Patricia Diaz i en workshop som jag deltog i. Där kom alla intressanta tips på digitala verktyg som jag hade hoppats på.

Jag gillar och läser ofta Edward Jensingers blogg, där han tar upp och diskutera viktiga skolutvecklingsfrågor som t.ex. ”Varför digitaliserar vi och hur kan vi göra det bra?”. Just den frågan handlade hans föreläsning om under mässan och han ställde sig också frågan, ”Vad är viktigt i undervisningen för våra elever?”. Edward menade t.ex. att vi ska uppmuntra digitalisering inklusive informationskompetens och källkritik, det är ett måste, men vi ska göra det bra och klokt. Vi måste ge eleverna möjlighet att hantera all information och att det är varje lärares uppdrag. Han framhävde att vi ska fokusera på framgångsrika praktiker och använda oss av systematisk utveckling; 

      • Påvisa vilka delar som fungerar i skolan och dela med sig av det så att fler skolor kan bli framgångsrika. Vi måste samtidigt tillåta oss att misslyckas för att kunna bli bättre.
      • Vad motsvarar din skolas behov (hårdvara, öppenhet, pedagogik, m.m.)? Man ska ha lösningar som fungerar på den lokala enheten och inget som den lokala IT-enheten beslutat om. Måste se efter behovet!

Håkan Fleischer och Helena Kvarnsell har skrivit boken, ”Digitalisering som lyfter skolan – teori möter praktik” och menar att ha digital kompetens som lärare är att känna till hur IT påverkar klassrummet och framförallt hur det påverkar kunskapsbildningen och inhämtningen hos eleverna. Man behöver ha ett vettigt förhållningssätt och inte kunna alla verktyg. De menar att om vi fördjupar kunskaper med hjälp av IT så eleverna får lite mer om IT på köpet. De förklarar detta med hjälp av fyra förhållningssätt:

    • Motivation – eleverna blev mer motiverade med dator/digitala verktyg i klassrummet speciellt med direkt feedback. “Variationen av digitala läxor skapar en motivation. Det motiverar att klara av att göra något”  förklarade en tjej med ADHD till Helena vid en intervju. När man har en miljö, blandat traditionellt/digitala verktyg, så skapar man en meningsfullhet hos eleverna.
    • Målorientering – den behövs för att klara sig. För att hantera tillvaron med mobiler/digitala verktyg så behövs strategier. Det finns inbyggda “Stör ej” i operativsystemen. Det ska vara tydliga ramar för eleverna. Hjälpa eleverna att hitta egna strategier för hur de ska hantera distraktionsmomenten. Många verktyg finns och då gäller det att vara tydliga med vad det är som bedöms och som eleverna ska koncentrera sig på.  Gärna ge feedback i form av ljud och använda sig av “Two stars and a wish”-metoden.
    • Reflektion – vi kan med IT:s hjälp ska mer tid för reflektion. Man kan blogga om sitt lärande och på så sätt reflektera över sitt skrivande. Ett milt sätt att tvinga eleverna att använda IT kan öppna ögonen hos en del.
    • Socialt lärande – viktigt att visa hur man kan använda sociala medier i undervisningen. Bryta kontextuella begränsningar och vara anonym i sociala medier.

Håkan och Helena sammanfattade digital kompetens så här:

En förmåga att använda IT på ett kreativt, utvecklande och kritiskt sätt, såväl för att fördjupa och bredda (inte minst ur ett kulturellt och socialt perspektiv) ämneskunskaper som för att förstå de villkor med vilka kunskapsbildning sker i datoriserade miljöer. Digital kompetens inrymmer såväl den praktiska användningen av specifika och relevanta verktyg som en generell förståelse för informationsteknikens möjligheter och begränsningar.

Mvh Daniel

*Karlskronas Kommunala GYmnasier

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *