Första live-sändningen i Periscope

Igår gjorde jag min första livesändning i Periscope när jag pratade om podcasting i klass NA1AD på Ehrensvärdska gymnasiet. Det var intressant och lite spännande måste jag medge och kul! Med tanke på att det var första gången jag live-sände så gick det rätt bra och min tanke och förhoppning är att jag ska göra fler live-sändningar. Dessa filmer kommer också att sparas så att eleverna och lärarna kan kolla på filmerna i efterhand. Här nedan är flimen och den är i oredigerad form. Periscope diskuteras flitigt i olika sociala medier om hur verktyget används i negativa situationer och jag vill visa att det finns positiva funktioner också. Jag valde att endast visa mig själv eftersom annars måste jag be eleverna om lov att få filma dem. Är eleverna över 18år så bestämmer de själva annars måste man ha vårdnadshavares tillstånd för att få filma dem. Jag tycker man ska vara restriktiv med att filma sina elever och väga för- och nackdelar inför varje situation samt fundera på vilket syfte man har med projektet och till vilka riktar man sig mot. I sådana  sammanhang som jag filmade igår så tror jag att periscope kan vara till stor nytta. En av fördelar är att man som elev kan följa genomgången hemifrån om man skulle vara sjuk. Det öppnar för nya möjligheter och jag tycker det skulle vara kul om vi kunde få till ett projekt med webb-tv tillsammans med lärare och elever och visa på ännu fler möjligheter med verktyget.

Sara Bruun och Patricia Diaz är två andra lärare som har använt periscope i undervisningen och klickar ni på länkarna så kan ni läsa vad de skriver om Periscope.
Sara Bruun
Patricia Diaz

Sara Bruun diskuterade appen tillsammans med sina elever och ville få feedback från eleverna vad de anser om appen, Resultatet från utvärderingen ser diu nedan via länkarna.

Vilka fördelar respektive nackdelar kan ni se med appen Periscope? – lektion 1

Vilka fördelar respektive nackedelar kan ni se med appen Periscope? – lektion 2

Pocket – en fantastisk tjänst för lärare och elever

Jag tycker att jag ganska ofta hamnar i situationer där jag ser saker på Internet som jag vill läsa men inte hinner just nu eller saker som jag vill spara. Ett tag gjorde jag så att jag mailade bra saker till mig själv men efter att jag hittade Pocket så slipper jag det. Pocket är en webbtjänst som man kombinerar med en applikation man kan ladda ned på telefonen och ett tillägg man använder i Chrome.

Hur fungerar det?
Säg att du sitter på Twitter och skummar igenom flödet. Då ser du plötsligt en Tweet som är intressant. I Chrome klickar jag på Pocket-knappen som finns under Tweeten.Pocket
I appen på telefonen så finns istället Pocket som ett ”skicka till”-alternativ.IMG_3417

Sitter du på din dator och ser en intressant webbsida som du vill läsa senare så klickar du enkelt på Pocket-ikonen i Chrome.

Fördelen jämfört med bokmärken är att du kommer åt ditt pocketkonto från alla enheter, oavsett var du är eftersom det är en webbtjänst. Du kan alltså hitta en intressant sida på kvällen som du vill läsa på arbetet dagen efter eller tvärtom. För eleverna som till exempel arbetar med gymnasiearbetet och samlar mycket information är det ett enkelt sätt att få allt samlat på samma ställe och att det inte försvinner om datorn kraschar.

Hur gör man?
Börja genom att gå in på https://getpocket.com och logga in med ditt Gafe-konto eller skapa ett nytt konto. När du loggat in med Gafe får du skapa ditt konto (”Sign up with this email”). När du väl är inloggad så klickar du på ”Learn how to add content to pocket” och får då möjligheten att installera tillägget till Chrome. När installationen är klar får du också en se hur enkelt det är att spara ner en sida.

Om du har en smartphone eller iPad så rekommenderar jag att du laddar ner appen som är gratis och loggar in med ditt Gafe-konto även där. Då kommer du åt ”Skicka till”-funktionen i de flesta andra apparna.

/Fredrik Bernelf

Voice Record Pro 7

Som svensk- och engelsklärare, upplever jag att det ibland är ett gissel att få eleverna till att läsa skönlitteratur. Att locka med spännande intriger, ”cliffhangers” eller liknande, fungerar ofta men inte på alla elever. I en av mina kurser, svenska 2, har vi detta läsår jobbat med lästemat ”Dystopier”. Eleverna fick välja var sin roman att läsa som läxa och för att de skulle kunna jämföra dystopiska drag, läste vi gemensamt utdrag ur flera andra dystopier. Jag ville prova att försöka öka lusten till läsandet hos eleverna och tänkte att det skulle bli lättare för dem att ta till sig texterna, om de även fick dem auditivt. Med hjälp av appen ”Voice Record Pro 7” Voice Record Pro 7-2som laddas ner gratis i AppStore, var det väldigt smidigt att spela in ljudfiler som jag därefter sparade i Google Drive.

Voice Record Pro 7-3De sparades automatiskt i en mapp på min enhet, som sedan enkelt kunde delas med eleverna.

Voice Record Pro 7-1Enligt elevernas utvärdering efteråt, tyckte de alla att det hade varit positivt med ljudfilerna. En del ville läsa texten ”som vanligt”, men de flesta lyssnade på ljudfilen samtidigt som de följde med i texten. Vi ordnade till slut olika ”läsgrupper” och i den grupp som ville lyssna och läsa samtidigt, spelade vi upp ljudfilen med hjälp av ljudsystemet i klassrummet. På så sätt kunde de lyssna i grupp och hjälpas åt med eventuella ord som de inte förstod. Det uppstod även en del spontana  diskussioner under lyssnandet, om till exempel teman eller olika dystopiska drag som jämfördes med andra verk; en interaktion som blev en oväntad bonus! Ett tydligt exempel på hur eleverna kunde aktiveras som läranderesurser till varandra. Projektet avslutades sedan genom att eleverna fick skriva essäer, i vilka ett gemensamt tema skulle analyseras ur två eller fler källtexter. Ett intressant och roligt projekt, inte minst för mig :-).

/Maria von Melen

Jämförelse av anteckningsappar

skolappar.nu gör IKT-pedagogen Annelie Médoc en jämförelse mellan fyra olika appar som man kan använda för att göra anteckningar med, samtidigt som man tar upp ljud via inspelning. Hon gör bl.a. en jämförelse på layouten, möjligheten att mappa sina anteckningar, möjligheten till att pausa och att kunna göra flera inspelningar och på vilka sätt det går att exportera anteckningen. Annelie Médoc beskriver varenda en av dessa fyra appar mer ingående och sedan har Jens Ode sammanställt hennes jämförelse i en tabell som ni kan se nedan.

Jämförelsetabell

Tips: Padlet

Psykologi 1 på gymnasiet handlar mycket om att eleverna ska få kunskaper om olika psykologiska perspektiv och kunna använda olika psykologiska begrepp för att förstå sig själva och andra. Varje gång vi skulle börja på ett nytt perspektiv i kursen brukade jag låta eleverna göra en gemensam mindmap på tavlan över olika begrepp som förekommer inom området vi ska studera. Eleverna letade i böcker men framförallt på nätet och när de hittade ett begrepp gick de fram och skrev det på tavlan. Några elever brukar alltid vara lite oroliga över att skriva ner ett begrepp på tavlan som de inte vet innebörden av, men jag försäkrade dem om att jag för stunden inte va ute efter själva innebörden utan bara begreppet.

Tavla

När eleverna kände sig färdiga fotade jag av tavlan med telefonen och när vi hade arbetat oss igenom perspektivet och haft den tillhörande examination plockade jag fram bilden igen. Vi gick igenom innehållet och innebörden av varje begrepp som de hade skrivit några veckor tidigare. Anslagstavlor eller mindmaps är ett bra sätt att strukturera upp och förtydliga saker och med hjälp av digitala verktyg blir innehållet ännu mer intressant och antalet användningsområden ökar. Det finns många olika alternativ men jag har framförallt använt mig av Padlet. Padlet är en sajt som låter dig skapa en interaktiv anslagstavla där användarna kan fästa små ”lappar” som resten av klassen kan se direkt. Eleverna kan lägga till länkar, bilder, filmklipp, word-dokument m.m och det finns på 14 olika språk. Fördelen är att det används via webbläsaren vilket gör att man kan använda det på vilken device som helst utan någon app eller speciellt program. En annan sak jag gillar är att varje ”lapp” leder till ursprungskällan vilket gör att man både får en bra överblick över området men också möjligheten till fördjupad kunskap inom varje del.

PadletEleverna kan skapa egna Padlets för att strukturera upp sin planering av en uppgift eller när de tillsammans ska arbeta med att planera ett större projekt. Jag tycker det är en bra resurs med många olika användningsområden.  Padlet går att använda utan att registrera sig men vill man ha full kontroll över sin anslagstavla och vem som har tillgång till den och kan lägga dit ”lappar” måste man skapa ett konto, men det är gratis och väldigt enkelt att komma igång. Testa!

Vill du veta mer? Klicka på länkarna!

Testa Padlet – https://sv.padlet.com/

Exempel på en Padlet – http://sv.padlet.com/ateaskola/solnagymnasium

Hur man kan använda Padlet i undervisningen – http://www.skolprat.se/skolan/transformerad-lektion/

Språkutveckling med Padlet – http://www.ur.se/Produkter/181439-Tio-lektioner-i-sprakdidaktik-Sprakutveckling-med-Padlet