Första live-sändningen i Periscope

Igår gjorde jag min första livesändning i Periscope när jag pratade om podcasting i klass NA1AD på Ehrensvärdska gymnasiet. Det var intressant och lite spännande måste jag medge och kul! Med tanke på att det var första gången jag live-sände så gick det rätt bra och min tanke och förhoppning är att jag ska göra fler live-sändningar. Dessa filmer kommer också att sparas så att eleverna och lärarna kan kolla på filmerna i efterhand. Här nedan är flimen och den är i oredigerad form. Periscope diskuteras flitigt i olika sociala medier om hur verktyget används i negativa situationer och jag vill visa att det finns positiva funktioner också. Jag valde att endast visa mig själv eftersom annars måste jag be eleverna om lov att få filma dem. Är eleverna över 18år så bestämmer de själva annars måste man ha vårdnadshavares tillstånd för att få filma dem. Jag tycker man ska vara restriktiv med att filma sina elever och väga för- och nackdelar inför varje situation samt fundera på vilket syfte man har med projektet och till vilka riktar man sig mot. I sådana  sammanhang som jag filmade igår så tror jag att periscope kan vara till stor nytta. En av fördelar är att man som elev kan följa genomgången hemifrån om man skulle vara sjuk. Det öppnar för nya möjligheter och jag tycker det skulle vara kul om vi kunde få till ett projekt med webb-tv tillsammans med lärare och elever och visa på ännu fler möjligheter med verktyget.

Sara Bruun och Patricia Diaz är två andra lärare som har använt periscope i undervisningen och klickar ni på länkarna så kan ni läsa vad de skriver om Periscope.
Sara Bruun
Patricia Diaz

Sara Bruun diskuterade appen tillsammans med sina elever och ville få feedback från eleverna vad de anser om appen, Resultatet från utvärderingen ser diu nedan via länkarna.

Vilka fördelar respektive nackdelar kan ni se med appen Periscope? – lektion 1

Vilka fördelar respektive nackedelar kan ni se med appen Periscope? – lektion 2

Göra podcast

Vad är en podcast?

podcast
Bilden är hämtad från www.studentilinkoping.se

Man kan med enkla ord säga att podcast är ett sätt att visa upp sina skrivna berättelser genom att spela in dem som ljudfiler som sedan andra kan lyssna på. Det är samtidigt en muntlig redovisning där man som lärare kan styra vad eleven ska prata om samtidigt som de får träna sig i att skriva manus, förebereda sig inför inspelningen genom att t.ex. skriva upp stödord samt hur man ska spela in sin podcast och ev. redigera den i efterhand.

Varför ska man göra en podcast?

Som en anledning till varför man kan använda säg av podcasts i skolan så står kan man bland annat läsa i det centrala innehållet för retorikkursen i svenska att man ska arbeta med:

Muntlig framställning av olika slag och med olika syften: såväl monologisk framställning inför en grupp som dialogisk, i form av diskussions- och debattinlägg, och med olika tänkta arenor, vilket även inkluderar det offentliga rummet. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning.

Som lärare kan man göra podcast från sina genomgångar eller inför sina lektioner. Det är ett alternativ till flippat klassrum om man som lärare inte känner för att spela in sig själv på film, för här är det endast rösten som spelas in. En podcast kan ge de elever som har svårt att följa med på genomgångarna i skolan, en chans att lyssna på den inför eller i efterhand för att på så sätt ta till sig kunskaperna från lektionen. Eller att man spelar i en intressant diskussion man ska ha med sina elever och sedan dela den med andra.

Hur gör man en podcast?

När man bestämt sig för att göra en podcast så är det viktigt att sätta ett tydligt mål med sin uppgift! Bra funderingar att ställa sig innan man kör igång med arbetet är; Vad vill jag få ut av arbetet? Ska den publiceras och var eller är det bara klasskamraterna som ska lyssna på det? Var tydlig från början i planeringen med eleverna, så att alla är medvetna om att den publiceras om ni bestämmer er för det. Är någon elev obekväm med att publicera sin podcast så ska man som lärare respektera deras önskemål. När målet är satt och man ska komma igång med arbetet så bör man tänka på att använda ett verktyg som man känner sig bekväm med. Mobilens röstinspelning fungerar för att göra enklare podcasts. Den finns en annan röstinspelningsapp till mobilen som en gästbloggare tipsade om här på bloggen och det är Voice Record Pro 7. Appen är gratis och vill manslippa reklamen så kostar den 30kr). Längre ner i inlägget finns fler alternativ.

När ni nu ska börja spela in så testa lite att spela in med lite olika inställningar först innan ni kör igång så att ni hittar den inställning som passar er bäst. Försök gärna hitta ett rum med mattor, gardiner eller annat som dämpar ljudet en aning. Välj hellre att använda en extern mikrofon eller hörsnäckorna till mobilen istället för datorn inbyggda mikrofon för då slipper ni få med en massa annat ljud som datorns mikrofon snappar upp.

Antingen ni spelar in podcasten i Voice Record Pro 7, Audacity eller annat ljudinspelningsprogram så finns möjligheten att publicera podcasten i Soundcloud, Youtube eller endast spara den i er drive för att sedan dela mappen med den/de som ska lyssna på den.

Lycka till!

Olika verktyg för podcasts (informationen av verktygen är hämtad från http://www.jlsu.se/ikt-i-skolan/ikt-i-skolan-del-26-podcast/).

Audacity

Audacity http://audacity.sourceforge.net/

För Windows, Mac, Linux. Gratis, open source. Du laddar hem Audacity till din dator.  Förutom att spela in ljud går det bl a att konvertera ljud mellan många olika format och att redigera ljud. Det finns även inbyggda effekter, t ex ändra hastigheten, lägga på eko mm. Länk till funktioner som finns i Audacity.http://audacity.sourceforge.net/about/features Ett program som har stor kapacitet.

Garage Band2

Garageband Om du jobbar med mac finns podcast som ett alternativ i Garageband. På iPad kan du spela in ljud i Garageband som du sen kan använda i en podcast.

Huffduffer https://huffduffer.com/

Skapa egen podcast, länka till ljudfiler på nätet. Du skapar ett konto för att komma igång.

mp3mymp3_sound_recorder_logo

mp3mymp3 www.mp3mymp3.com/

Spela in ljud och spara som mp3 eller wav-format. Du laddar hem programmet till din dator. För PC. Freeware.

PodOmatic

PodOmatic www.podomatic.com

500mb ingår gratis. Publicera dina podcasts. Du kan även kombinera ljud och bilder i det som de kallar minicasts. 

soundcloud_logo

Soundcloud https://soundcloud.com/

Dela dina ljud. 3 timmars ljudlagring ingår gratis. Går enkelt att dela ljud till sociala medier. Finns även som app.

Podbean http://www.podbean.com/ En betaltjänst som man kan testa innan man börjar betala.   

VozMe

vozMe http://vozme.com/ Talsyntes online, d v s du skriver en text som tjänsten gör om till tal. Tyvärr bara på engelska, spanska, italienska och ett par språk till (tyvärr inte svenska). Man kan välja manlig eller kvinnlig röst. Lättanvänd.  

Spreaker www.spreaker.com/ Skapa ett konto och kom igång med att skapa eller lyssna på andras podcasts.

blubrry www.blubrry.com/ Ett podcastnätverk där du kan skapa podcasts eller lyssna på andras. Kräver att du skapar ett konto.

Easypodcast www.easypodcast.com/ För Windows eller Linux. Verktyg för publicering av podcast. Du laddar ner Easypodcast till din dator.

iTunes har en stor samling med podcasts. Du kan även lägga till dina podcasts där.

Gratis musik du kan använda i din podcast

PartnersInRhyme www.partnersinrhyme.com/ Innehåller musik som inte kräver royalty för att användas.

Incompetech http://incompetech.com/music/royalty-free/collections.php Innehåller musik som du kan använda gratis.

 

Här kan du hitta fler digitala verktyg om du är intresserad av att skapa en podcast http://alternativeto.net/browse/search?q=podcast

 

Konkreta tips på arbetsgång från tanke till färdig produkt (på engelska) www.wikihow.com/Start-Your-Own-Podcast

 

 

 

 

Inläsningstjänst

Sedan några veckor tillbaka så har skolorna tillgång till verktyget Inläsningstjänst, vilket innebär att eleverna erbjuds en möjlighet till att lyssna på sina läromedel i ett inläst format. Eleverna kan lyssna på sina läromedel via en dator eller genom en app på en smartphone eller surfplatta. För att kunna utnyttja tjänsten får eleven ett användarnamn och ett lösenord av sin lärare.

Enligt läroplanen för gymnasieskolan ska skolan erbjuda en undervisning som visar hänsyn och anpassas till varje elevs förutsättningar och behov och den stora fördelen med inläsningstjänst är att eleverna får den möjligheten att ta till sig kunskap på samma nivå som sina kamrater. Ett inläst läromedel ska ses som ett alternativ för de elever som har svårt att hantera tryckt text, eller som ett pedagogiskt alternativ för alla elever och det viktiga är inte hur man tar reda på fakta (läser eller lyssnar), det viktiga är att man faktiskt kan ta till sig kunskapen.

Som en hjälp vid introduktionen och användandet av inläsningstjänst så har jag skapat två filmer som visar hur man använder verktyget Inläsningstjänst. Den ena filmen visar utifrån en dator och den andra som en app och i detta fall en iPhone.

Film om inläsningstjänst med dator

Film om inläsningstjänst som app

Pocket – en fantastisk tjänst för lärare och elever

Jag tycker att jag ganska ofta hamnar i situationer där jag ser saker på Internet som jag vill läsa men inte hinner just nu eller saker som jag vill spara. Ett tag gjorde jag så att jag mailade bra saker till mig själv men efter att jag hittade Pocket så slipper jag det. Pocket är en webbtjänst som man kombinerar med en applikation man kan ladda ned på telefonen och ett tillägg man använder i Chrome.

Hur fungerar det?
Säg att du sitter på Twitter och skummar igenom flödet. Då ser du plötsligt en Tweet som är intressant. I Chrome klickar jag på Pocket-knappen som finns under Tweeten.Pocket
I appen på telefonen så finns istället Pocket som ett ”skicka till”-alternativ.IMG_3417

Sitter du på din dator och ser en intressant webbsida som du vill läsa senare så klickar du enkelt på Pocket-ikonen i Chrome.

Fördelen jämfört med bokmärken är att du kommer åt ditt pocketkonto från alla enheter, oavsett var du är eftersom det är en webbtjänst. Du kan alltså hitta en intressant sida på kvällen som du vill läsa på arbetet dagen efter eller tvärtom. För eleverna som till exempel arbetar med gymnasiearbetet och samlar mycket information är det ett enkelt sätt att få allt samlat på samma ställe och att det inte försvinner om datorn kraschar.

Hur gör man?
Börja genom att gå in på https://getpocket.com och logga in med ditt Gafe-konto eller skapa ett nytt konto. När du loggat in med Gafe får du skapa ditt konto (”Sign up with this email”). När du väl är inloggad så klickar du på ”Learn how to add content to pocket” och får då möjligheten att installera tillägget till Chrome. När installationen är klar får du också en se hur enkelt det är att spara ner en sida.

Om du har en smartphone eller iPad så rekommenderar jag att du laddar ner appen som är gratis och loggar in med ditt Gafe-konto även där. Då kommer du åt ”Skicka till”-funktionen i de flesta andra apparna.

/Fredrik Bernelf

Voice Record Pro 7

Som svensk- och engelsklärare, upplever jag att det ibland är ett gissel att få eleverna till att läsa skönlitteratur. Att locka med spännande intriger, ”cliffhangers” eller liknande, fungerar ofta men inte på alla elever. I en av mina kurser, svenska 2, har vi detta läsår jobbat med lästemat ”Dystopier”. Eleverna fick välja var sin roman att läsa som läxa och för att de skulle kunna jämföra dystopiska drag, läste vi gemensamt utdrag ur flera andra dystopier. Jag ville prova att försöka öka lusten till läsandet hos eleverna och tänkte att det skulle bli lättare för dem att ta till sig texterna, om de även fick dem auditivt. Med hjälp av appen ”Voice Record Pro 7” Voice Record Pro 7-2som laddas ner gratis i AppStore, var det väldigt smidigt att spela in ljudfiler som jag därefter sparade i Google Drive.

Voice Record Pro 7-3De sparades automatiskt i en mapp på min enhet, som sedan enkelt kunde delas med eleverna.

Voice Record Pro 7-1Enligt elevernas utvärdering efteråt, tyckte de alla att det hade varit positivt med ljudfilerna. En del ville läsa texten ”som vanligt”, men de flesta lyssnade på ljudfilen samtidigt som de följde med i texten. Vi ordnade till slut olika ”läsgrupper” och i den grupp som ville lyssna och läsa samtidigt, spelade vi upp ljudfilen med hjälp av ljudsystemet i klassrummet. På så sätt kunde de lyssna i grupp och hjälpas åt med eventuella ord som de inte förstod. Det uppstod även en del spontana  diskussioner under lyssnandet, om till exempel teman eller olika dystopiska drag som jämfördes med andra verk; en interaktion som blev en oväntad bonus! Ett tydligt exempel på hur eleverna kunde aktiveras som läranderesurser till varandra. Projektet avslutades sedan genom att eleverna fick skriva essäer, i vilka ett gemensamt tema skulle analyseras ur två eller fler källtexter. Ett intressant och roligt projekt, inte minst för mig :-).

/Maria von Melen

Samhällspodden med Amanda och Moa

Ett tips på hur man kan använda IKT i undervisningen är att göra podcasts. Det finns flera program med enkla funktioner som t.ex. Garageband (Mac, iPad) och Audacity (PC) och sedan kan man publicera sin podcast i t.ex. iTunes. Eleverna som går samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning medier, information och kommunikation på af Chapman har under våren arbetat med arbetsområdet Internet och demokrati. I detta moment har det digitala verktyget podcast varit ett arbetsmoment och en redovisningsform. På länken nedan finns ett exempel på en podcast av två elever i SAMED 3B.

Samhällspodden med Amanda och Moa

Tips: Padlet

Psykologi 1 på gymnasiet handlar mycket om att eleverna ska få kunskaper om olika psykologiska perspektiv och kunna använda olika psykologiska begrepp för att förstå sig själva och andra. Varje gång vi skulle börja på ett nytt perspektiv i kursen brukade jag låta eleverna göra en gemensam mindmap på tavlan över olika begrepp som förekommer inom området vi ska studera. Eleverna letade i böcker men framförallt på nätet och när de hittade ett begrepp gick de fram och skrev det på tavlan. Några elever brukar alltid vara lite oroliga över att skriva ner ett begrepp på tavlan som de inte vet innebörden av, men jag försäkrade dem om att jag för stunden inte va ute efter själva innebörden utan bara begreppet.

Tavla

När eleverna kände sig färdiga fotade jag av tavlan med telefonen och när vi hade arbetat oss igenom perspektivet och haft den tillhörande examination plockade jag fram bilden igen. Vi gick igenom innehållet och innebörden av varje begrepp som de hade skrivit några veckor tidigare. Anslagstavlor eller mindmaps är ett bra sätt att strukturera upp och förtydliga saker och med hjälp av digitala verktyg blir innehållet ännu mer intressant och antalet användningsområden ökar. Det finns många olika alternativ men jag har framförallt använt mig av Padlet. Padlet är en sajt som låter dig skapa en interaktiv anslagstavla där användarna kan fästa små ”lappar” som resten av klassen kan se direkt. Eleverna kan lägga till länkar, bilder, filmklipp, word-dokument m.m och det finns på 14 olika språk. Fördelen är att det används via webbläsaren vilket gör att man kan använda det på vilken device som helst utan någon app eller speciellt program. En annan sak jag gillar är att varje ”lapp” leder till ursprungskällan vilket gör att man både får en bra överblick över området men också möjligheten till fördjupad kunskap inom varje del.

PadletEleverna kan skapa egna Padlets för att strukturera upp sin planering av en uppgift eller när de tillsammans ska arbeta med att planera ett större projekt. Jag tycker det är en bra resurs med många olika användningsområden.  Padlet går att använda utan att registrera sig men vill man ha full kontroll över sin anslagstavla och vem som har tillgång till den och kan lägga dit ”lappar” måste man skapa ett konto, men det är gratis och väldigt enkelt att komma igång. Testa!

Vill du veta mer? Klicka på länkarna!

Testa Padlet – https://sv.padlet.com/

Exempel på en Padlet – http://sv.padlet.com/ateaskola/solnagymnasium

Hur man kan använda Padlet i undervisningen – http://www.skolprat.se/skolan/transformerad-lektion/

Språkutveckling med Padlet – http://www.ur.se/Produkter/181439-Tio-lektioner-i-sprakdidaktik-Sprakutveckling-med-Padlet

Tips: Kahoot

I tisdags när vi hade pedagogiskt café presenterade jag Kahoot och för er som missade det eller vill veta mer finns en bra beskrivning och lathund HÄR. Kahoot kan beskrivas som en interaktiv frågesport där du som lärare skapar frågor och svarsalternativ. Eleverna kopplar sedan upp sig mot spelet via sina devices och spelar tillsammans. Det kan t.ex användas för att kolla vilken förförståelse eleverna har inför ett arbetsområde, för att se om eleverna förstått en genomgång eller en text de har läst.

Lyckas med digitala verktyg i skolan

lyckas-med-digitala-verktyg-i-skolan-pedagogik-struktur-och-ledarskap
Hämtad från www.adlibris.com

I tisdags var vi på en föreläsning med John Steinberg där han föreläste utifrån hans bok ”Lyckas med digitala verktyg i skolan”
Föreläsningen handlade om undervisningskvalitet; Vad är pedagogen uppdrag? Vad är en bra undervisning och på vilka sätt kan digitala verktyg bidra till elevernas utveckling? Steinberg utgick mycket från sin bok och den mest centrala frågan i Steinbergs bok är hur vi kan dra fördel av den nya tekniken för att höja effekten av det vi gör i undervisningen. Han är intressant att lyssna på och förmedlar de hur viktiga digitala verktygen är på ett bra och förståeligt sätt.

Andra frågor som Steinberg diskuterar i boken ”Lyckas med digitala verktyg i skolan” är:

  • Vilka är projektarbetets fördelar, nackdelar, struktur, kvalitet och sex spelregler?
  • Hur skapar pedagogen ”Digital flow” – det optimala tillståndet för lärande?
  • Vilken betydelse har lärarrollen när man använder digitala verktyg?

Sagt om boken
I boken visar John Steinberg hur man kan arbeta framgångsrikt med datorer, surfplattor och mobiler samt hur man undviker en del av de fallgropar som finns. Här finns resonemang om hur man kan strukturera lektioner och uppgifter, organisera fortbildning inom området och hur man som lärare kan leda det digitala arbetet i klassrummet. Bokens fokus ligger på pedagogik och didaktik snarare än på specifika tekniska lösningar.
Adlibris

”Framställningen är kortfattad men ändå tillräckligt utförlig och boken bör vara till stor hjälp både vid utbildning och vid fortbildning av skolpersonal. Det finns motsvarande böcker med ungefär samma innehåll men detta är enligt min uppfattning en av de bättre och den förtjänar att studeras och diskuteras av alla som är involverade i skolutveckling av olika slag.”
Ulf Viklund, Bibliotekstjänst, häftepos 1410103

Symbaloo

Symbaloo
Hämtad från www.thelandscapeoflearning.com

Vad är symbaloo?

  • Det är ett digitalt verktyg som har funktioner och egenskaper som är lätthanterliga och som visar en överskådlig bild av användarens digitala verktyg och nätverk.
  • Det är användarvänligt och har en mycket bra tillgänglighet eftersom man kan lägga det som startsida i webbläsaren.
  • Verktyget passar mycket bra för elever med struktursvårigheter och koncentrationssvårigheter för det ger en tydlig struktur för eleverna.
  • Ett SymbalooEDU Premium är det bästa alternativet för det ger pedagogerna en adminpanel som hjälper dem distribuera och hantera alla deras digitala resurser på ett ställe. Du kommer att få en anpassad SymbalooEDU sida med din skolas speciella webbadress. Eleverna kommer att starta på samma sida varje dag med det innehåll som pedagogen vill dela ut till dem.
  • Adminpanelen ger bra och användbara funktioner som t.ex. att sätta användarbegränsningar och rättigheter, webbfilter för att blockera olämpligt innehåll i elevernas Symbaloo och mycket mer.
  • Adminpanelen gör det enkelt att hantera flera användare på ditt konto.
  • Här är en blogg som tipsar om 11 sätt att använda Symbaloo i klassrummet.