Framtidens läromedel

I onsdag och torsdags hölls mässan Framtidens Läromedel i Malmö. Jag var på plats för att lyssna till flera intressanta föreläsare och hoppades få med mig flera bra och intressanta tips på digitala verktyg hem, som lärarna på #KKGY * kan ha användning för i sin undervisning. Jag fick också rätt i min förhoppning och jag berättar mer om några digitala verktyg i senare inlägg.

Flera av de som föreläste på mässan har jag hört eller läst om tidigare och hade en rätt bra plan för vilka jag ville lyssna på. De starkaste korten på mässan var John Steinberg, Edward Jensinger, Håkan Fleischer, Helena Kvarnsell, Martin Tallvid, Sara Bruun och Johanna Karlén + flera andra föreläsare (de med fet stil hann jag lyssna på). Dessutom höll Patricia Diaz i en workshop som jag deltog i. Där kom alla intressanta tips på digitala verktyg som jag hade hoppats på.

Jag gillar och läser ofta Edward Jensingers blogg, där han tar upp och diskutera viktiga skolutvecklingsfrågor som t.ex. ”Varför digitaliserar vi och hur kan vi göra det bra?”. Just den frågan handlade hans föreläsning om under mässan och han ställde sig också frågan, ”Vad är viktigt i undervisningen för våra elever?”. Edward menade t.ex. att vi ska uppmuntra digitalisering inklusive informationskompetens och källkritik, det är ett måste, men vi ska göra det bra och klokt. Vi måste ge eleverna möjlighet att hantera all information och att det är varje lärares uppdrag. Han framhävde att vi ska fokusera på framgångsrika praktiker och använda oss av systematisk utveckling; 

      • Påvisa vilka delar som fungerar i skolan och dela med sig av det så att fler skolor kan bli framgångsrika. Vi måste samtidigt tillåta oss att misslyckas för att kunna bli bättre.
      • Vad motsvarar din skolas behov (hårdvara, öppenhet, pedagogik, m.m.)? Man ska ha lösningar som fungerar på den lokala enheten och inget som den lokala IT-enheten beslutat om. Måste se efter behovet!

Håkan Fleischer och Helena Kvarnsell har skrivit boken, ”Digitalisering som lyfter skolan – teori möter praktik” och menar att ha digital kompetens som lärare är att känna till hur IT påverkar klassrummet och framförallt hur det påverkar kunskapsbildningen och inhämtningen hos eleverna. Man behöver ha ett vettigt förhållningssätt och inte kunna alla verktyg. De menar att om vi fördjupar kunskaper med hjälp av IT så eleverna får lite mer om IT på köpet. De förklarar detta med hjälp av fyra förhållningssätt:

    • Motivation – eleverna blev mer motiverade med dator/digitala verktyg i klassrummet speciellt med direkt feedback. “Variationen av digitala läxor skapar en motivation. Det motiverar att klara av att göra något”  förklarade en tjej med ADHD till Helena vid en intervju. När man har en miljö, blandat traditionellt/digitala verktyg, så skapar man en meningsfullhet hos eleverna.
    • Målorientering – den behövs för att klara sig. För att hantera tillvaron med mobiler/digitala verktyg så behövs strategier. Det finns inbyggda “Stör ej” i operativsystemen. Det ska vara tydliga ramar för eleverna. Hjälpa eleverna att hitta egna strategier för hur de ska hantera distraktionsmomenten. Många verktyg finns och då gäller det att vara tydliga med vad det är som bedöms och som eleverna ska koncentrera sig på.  Gärna ge feedback i form av ljud och använda sig av “Two stars and a wish”-metoden.
    • Reflektion – vi kan med IT:s hjälp ska mer tid för reflektion. Man kan blogga om sitt lärande och på så sätt reflektera över sitt skrivande. Ett milt sätt att tvinga eleverna att använda IT kan öppna ögonen hos en del.
    • Socialt lärande – viktigt att visa hur man kan använda sociala medier i undervisningen. Bryta kontextuella begränsningar och vara anonym i sociala medier.

Håkan och Helena sammanfattade digital kompetens så här:

En förmåga att använda IT på ett kreativt, utvecklande och kritiskt sätt, såväl för att fördjupa och bredda (inte minst ur ett kulturellt och socialt perspektiv) ämneskunskaper som för att förstå de villkor med vilka kunskapsbildning sker i datoriserade miljöer. Digital kompetens inrymmer såväl den praktiska användningen av specifika och relevanta verktyg som en generell förståelse för informationsteknikens möjligheter och begränsningar.

Mvh Daniel

*Karlskronas Kommunala GYmnasier

Inläsningstjänst

Sedan några veckor tillbaka så har skolorna tillgång till verktyget Inläsningstjänst, vilket innebär att eleverna erbjuds en möjlighet till att lyssna på sina läromedel i ett inläst format. Eleverna kan lyssna på sina läromedel via en dator eller genom en app på en smartphone eller surfplatta. För att kunna utnyttja tjänsten får eleven ett användarnamn och ett lösenord av sin lärare.

Enligt läroplanen för gymnasieskolan ska skolan erbjuda en undervisning som visar hänsyn och anpassas till varje elevs förutsättningar och behov och den stora fördelen med inläsningstjänst är att eleverna får den möjligheten att ta till sig kunskap på samma nivå som sina kamrater. Ett inläst läromedel ska ses som ett alternativ för de elever som har svårt att hantera tryckt text, eller som ett pedagogiskt alternativ för alla elever och det viktiga är inte hur man tar reda på fakta (läser eller lyssnar), det viktiga är att man faktiskt kan ta till sig kunskapen.

Som en hjälp vid introduktionen och användandet av inläsningstjänst så har jag skapat två filmer som visar hur man använder verktyget Inläsningstjänst. Den ena filmen visar utifrån en dator och den andra som en app och i detta fall en iPhone.

Film om inläsningstjänst med dator

Film om inläsningstjänst som app

Samhällspodden med Amanda och Moa

Ett tips på hur man kan använda IKT i undervisningen är att göra podcasts. Det finns flera program med enkla funktioner som t.ex. Garageband (Mac, iPad) och Audacity (PC) och sedan kan man publicera sin podcast i t.ex. iTunes. Eleverna som går samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning medier, information och kommunikation på af Chapman har under våren arbetat med arbetsområdet Internet och demokrati. I detta moment har det digitala verktyget podcast varit ett arbetsmoment och en redovisningsform. På länken nedan finns ett exempel på en podcast av två elever i SAMED 3B.

Samhällspodden med Amanda och Moa

eTwinningkonferens

eTwinningkonferens på Skeppsbron

En del lärare har jobbat med verktyget ett tag, andra vet inte vad eTwinning är. Men efter tisdagens konferens vet desto fler. Nyfiken du också?

​eTwinning är från början ett initiativ från den europeiska kommissionen för att via internet skapa samarbeten mellan skolor i Europa. I Karlskrona kommun finns det en internationell skolgrupp som gärna vill sprida kunskapen om det digitala verktyget eTwinning vidare.

Två av dem som ingår där är Emilia Otterstam, lärare på af Chapmangymnasiet och Johan Eggers, fritidspedagog på Rödebyskolan.
– Med eTwinning har vi möjlighet att arbeta i projekt som knyter våra elever närmare omvärlden. Vi följer läroplanen samtidigt som vi skapar nyfikenhet, intresse och förståelse för andra kulturer och människor, säger de.
Det var också den internationella skolgruppen som på tisdagen bjöd in intresserade till en inspirerande konferens om internationalisering i skolan – med fokus på just eTwinning. Huvudakten utgjorde Anders Brännstedt, som enklast beskrivs som den främsta experten på ämnet.
– Erfarenheterna visar att eTwinning skapar elevdelaktighet, höjer lärarkompetensen, stödjer språkinlärningen, motverkar fördomar, men ej att förglömma – det är motivationshöjande! Det är helt enkelt förbaskat kul att jobba med eTwinning!
Eftermiddagen på Skeppsbron fylldes med fina exempel från Karlskronas skolor. Gemensamt för lärarna som arbetar med eTwinning? Att de tycker att det är beroendeframkallande, fantastiskt lärorikt och utvecklande för både eleverna och dem själva. Vill du som skolledare eller lärare veta mer om eTwinning? Maila Emilia Otterstam på emilia.otterstam@edu.karlskrona.se eller Johan Eggers på johan.eggers@edu.karlskrona.se 

Dessa lärare föreläste på konferensen om sitt arbete med eTwinning:

  • Monica Holgersson, klasslärare för en etta på Sturköskolan, berättade om klassens eTwinningäventyr. De samarbetar bland annat med en skola från Holland och ger varandra kontinuerliga inblickar i respektive vardag. Allt läggs upp på deras gemensamma yta på Twinspace.
  • Frida Askevik är lärare i franska och engelska och är klasslärare för en sjundeklass på Nättrabyskolan. De samarbetar med en tjeckisk skola som de bland annat har livemöten med via Google Hangout.
  • Charlott Olsson, lärare på Holmsjöskolan, berättade att hennes eTwinningprojekt engagerade hela skolan. Största vinsten? Att elevernas motivation har ökat så.
    – Engelska var sådär kul innan, nu har det blivit VÄLDIGT kul!
  • Lotta Ohlin Andersson är klasslärare för en trea på Hasslöskolan, och har bland annat startat projektet Unga ambassadörer för världsarvet.
    – eTwinning ger ett helt annat djup till undervisningen. Eleverna vet att det finns en verklig mottagare till det som de gör, en elev på en annan skola i ett annat land. Samtidigt får vi med oss hur mycket som helst från läroplanen. Mitt bästa tips? Prioritera kommunikationen. Håll kontakt med din skola och berätta vad som händer, så det finns en gemensam förväntan på projektet.

Bilder på personer som deltog på konferensen finns att se på Karlskrona kommuns intranät.

Erfarenheter av flippat klassrum

Daniel Barker är lärare i matematik och fysik och berättar om sina erfarenheter av att använda metoden ”flipped classroom”. Han skräddarsyr genomgångar och lägger ut dem på nätet för sina elever. Han tycker att eleverna ska vara i centrum i klassrummet och inte han som lärare.

Daniel Barkers föreläsning är en av flera föreläsningar som ingår i en serie föreläsningar från konferensen ”It och digital pedagogik i skolan”. Konferensen handlade om hur kommuner och skolor arbetar med den digitala förflyttningen och hur den digitala tekniken med nätbaserade tjänster påverkar skolan. Dessutom diskuterades hur man gör för att en tekniksatsning inte enbart stannar vid inköpet av de nya produkterna utan istället leder till ett mervärde i lärandet och undervisningen.

Filmklippet med Daniel Barker är mycket intressant och ger många tankar kring möjligheter, men också fallgropar med flippat klassrum. Han förklarar utförligt vinsterna med flippat klassrum, framförallt elevernas vinster, d.v.s. hur han lyckats förmedla sina kunskaper på ett sätt som gett ett större mervärde för eleverna i sitt lärande.

Flexikon – ny guide till digitalt lärande

Flexikon är en mycket praktisk guide till pedagogiska metoder och verktyg inom nätbaserat lärande som har tagits fram av Folkbildningsrådet. Här finns inspiration för lärare inom alla ämnen och inte bara inom folkbildning – sajten är högst relevant för lärare inom alla utbildningssektorer. Guiden består av två parallella spår; flexibla metoder (hur du använder nätet och verktyg i din undervisning) och digitala verktyg (inspiration och tips om rätt verktyg för rätt syfte).

Flippat klassrum, cirklar på distans, surfplattor i undervisningen. Nu finns Flexikon, en gratis webbplats för alla som vill lära mer kring digitalt lärande och flexibla former. Digitala verktyg öppnar för nya spännande sätt att både lära och att undervisa. Flexikon vill ge folkbildare enkla vägar för att komma igång och kompetensutvecklas inom området. 

Flexikon är en verktygslåda som innehåller tips kring digitala verktyg såväl som pedagogiska upplägg och arbetsmetoder. Allt sett ur folkbildarens perspektiv där delaktighet och gemensamt lärande är i fokus. Flexikon är en del av Folkbildningsnätet och innehållet riktar sig både till nybörjaren och till den som redan kommit en bit in i den digitala världen. Materialet är tillgängligt för alla och går att använda som studiematerial på egen hand eller som utgångspunkt för arbetslagets gemensamma kompetensutveckling. (Information hämtad från http://flexspan.blogspot.se/)
Flexikon